24 juli 2012

GPX


Erfarenheten säger att min enkla sportklocka av modell Garmin Forerunner 110 ger tillförlitligare värden än Sports Tracker, som jag kör på min Nokia Symbian-telefon. Jag har undrat om det beror på maskinvaran (GPS-mottagaren) eller på Sports Tracker-appen. För att undersöka var skillnaden ligger körde jag på en cykelrunda idag samtidigt Endomondo och Sports Tracker på min telefon, vilket visade sig fungera riktigt väl. Dessutom använde jag mig även av min Garmin sportklocka. (Jämför inlägget "Vuelta Vantaa med GPS".)




Sports Ttracker och Endomondo ritade ut nästan identiska rutter, men ändå visade Sports Tracker en lite längre sträcka. I terrängen brukar Sports Tracker visa en kortare sträcka än Garmin, men Garmin mätte denna gång ett par kilometer kortare distans på den drygt 50 km långa rundan. En jämförelse av GPX-filerna visar att Sports Tracker använder betydligt flera koordinater än Endomondo och Garmin. Ur koden nedan framgår där till att Sports Tracker amvänder sig av lokal tid, medan Endomondo och Garmin räknar med universell tid. Garmin anger altituden (innanför ele-taggen) med oerhört många siffror, vilka på inga sätt motsvarar mätresultatets noggrannhet. Endomondo mäter tiden med en sekunds nogranhet, medan Sports Tracker använder hundradels sekunder och Garmin tusendedels sekunder. Inte heller här har antalet decimaler någon praktisk betydelse. Att Sports Tracker ställvis anger longitud och latitud med väldigt många decimaler, beror på att telefonens GPS ursprungligen mätt koordinaterna i (vinkelenheterna) grader, minuter och sekunder istället för endast grader i decimalform.

Sports Tracker

<trkpt lat="60.260325" lon="25.220138333333335">
        <ele>31.5</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:00.66</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.260335" lon="25.220318333333335">
        <ele>31</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:01.65</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.26034166666667" lon="25.22051">
        <ele>30</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:02.66</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.26035" lon="25.22070666666667">
        <ele>29.5</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:03.65</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.260358333333336" lon="25.220911666666666">
        <ele>29</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:04.66</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.26036833333333" lon="25.22112">
        <ele>28</ele>
        <time>2012-07-24T13:45:05.66</time>
</trkpt>
 

Endomondo

<trkpt lat="60.2603427" lon="25.2205101">
        <ele>30.0</ele>
        <time>2012-07-24T10:45:02Z</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.2603502" lon="25.2207079">
        <ele>29.5</ele>
        <time>2012-07-24T10:45:03Z</time>
</trkpt>
<trkpt lat="60.2603691" lon="25.2211216">
        <ele>28.0</ele>
        <time>2012-07-24T10:45:05Z</time>
</trkpt>


Garmin

<trkpt lon="25.217306558042765" lat="60.26023842394352">
        <ele>19.600000381469727</ele>
        <time>2012-07-24T10:44:57.000Z</time>
</trkpt>
<trkpt lon="25.217809975147247" lat="60.26025594212115">
        <ele>21.399999618530273</ele>
        <time>2012-07-24T10:45:00.000Z</time>
</trkpt>




Jämförelsen av GPX-koden gav mig ingen förklaring till att Sports Tracker och Garmin ger olika värden. På kvällen gjorde jag ännu en 10 km lång runda med skike i terrängen.  Jag stakade fyra varv runt en drygt två kilometer lång motionsbana. Nu hade jag alla andra positionsmetoder utöver GPS avstängda på mobilen. Garmin mätte denna gång en kilometer längre sträcka än Sports Tracker, fastän Sports Trackers GPX-fil fortfarande innehöll betydligt flera koordinater. Man kunde förvänta sig att flera koordinater skulle innebära en längre distans, men så är det inte.



Sports Tracker använder alltså flera koordinater än Garmin (och Endomondo), men Garmins koordinater är mera tillförlitliga. Att Garmins koordinater är tillförlitligare kan man övertyga sig om då man fokuserar kartorna ovan. Med Garmin stämmer de fyra varven på motionsbanan bättre överens både sinsemellan och med stigen på kartan.


Sports Tracker

Skillnaden mellan Garmin och Sports Tracker hade kanske varit en annan om jag använt en annan mobil. Nokia mobilens GPS (eller A-GPS) är väl tänkt att användas på vägar som finns utritade på Nokias kartor, medan Garmin sportklockan är utvecklad för att användas just för att spåra träningsrundor i terrängen. I det aktuella fallet är det lätt att förstå att Garmin anger en längre distans. Skillnaden i distans kunde eventuellt även bero på skillnaden i hur distansen beräknas, t.ex. hur altituden tas i beaktande.


Garmin


22 juli 2012

Vuelta Vantaa med GPS.




Idag deltog jag i den första upplagan av cykelloppet Vuelta Vantaa. Loppet gick för min del över förväntningar och jag kunde hålla en medelfart på 36 km/h. Fast den exakta medelfarten beror på hur man mäter. Officiellt var sträckan 97 km, men själv mätte jag upp dryga 96 km. (Rundan kördes två varv.) Denna gång visade Sports Tracker och Garmin lika lång sträcka. I terrängen brukar Garmin vara exaktare och därmed visa lite längre distanser. Sports Tracker, som jag kör på min Nokia Symbian-telefon, startade jag lite i förtid, eftersom jag höll telefonen i fickan. Min Garmin sportklocka hade jag runt styrstången, så den kunde jag starta exakt 11:00 då starten gick.


Vuelta Vantaa har marknadsförts som ett motionslopp, men visst tävlades det. Segern i herrklassen gick till skidåkaren Niklas Colliander, som var suverän på upploppet. En annan känd skidåkare, Matias Strandvall, åkte omkull 15 km före mål

Sportdatorer med GPS börjar vara standardutrustning på racingcyklar, fastän jag själv förlitar mig på sportklocka och mobiltelefon med GPS. Från sportdatorn (eller sportklockan) kan cyklisten följa med hur lång sträcka som avverkats, medelhastigheten, tempot (tid per km), puls mm under loppets gång, men sportdatorn producerar även data att analysera och dela med sig av i efterskott.

Både med Sports Tracker och Garmin kan man dela aktiviteter via widgets på webben. Med båda tjänsterna går det att välja så väl karta som satellitbild. Sports Tracker har även widgets som automatiskt uppdateras efter att nya aktiviteter laddats upp. (Se min hemsida.) Sports Tracker använder sig här av Googles karttjänst, medan Garmin erbjuder två alternativ: Google och Bing. Bing är Microsofts varumärke, men i själva verket använder sig Microsoft huvudsakligen av Navtecs kartor, medan Blom åtminstone ett år till står för "fågelperspektivet". Blom är ett Norskt bolag, medan Navtec sedan år 2008 är ett dotterbolag till Nokia. Fastän Sports Tracker (tidigare Nokia Sports Tracker) ursprungligen utvecklades av Nokia för Nokia-telefoner med plattformen Symbian Serie 60, använder sig Sports Tracker inte av Navtecs kartor.




På sportklockan kan man kolla rutten först efteråt, när man via datorn först laddat upp data på internet. Med Sports Tracker kan man direkt från telefonen sända informationen till internet, men det går även att kolla rutten direkt på telefonen. Här använder sig Sports Tracker, åtminstone på Nokia-mobiler, av Open Street Map, som på en del ställen är mycket exaktare än både Googles och Navtec kartor, men som på andra ställen är mycket bristfällig. Arrangörerna hade även lagt ut bansträckningen på GPSies, som använder sig av Open Street Map.

http://www.gpsies.com/map.do?fileId=tjzgnaeejqfkhfij

Även då det gäller karttjänster är det globala aktörer som tar över. Här har vi tre stora som konkurrerar: Google, Nokia/Navitec (Microsoft) och det (från upphovsrätt och licensavgifter) "fria" alternativet Open Street Map.





På min Nokia-mobil har jag även en annan tracker app, Endomondo Sports Tracker, som jag dock sällan amvänder. Liksom på Sports Trackers webbplats kan man på på Endomondo.com ladda upp eller "importera" GPX-filer och dela vidare aktiviteter. På Garmins webbplats kan man igen ladda ner eller "exportera" GPX-filar. (Det samma kan man på Sports Trackers och Endomondos webbplatser.))Fönstret ovan baserar sig således på exakt samma data som Garmin widgeten lite högre upp, fastän Endomondo erbjuder lite annan information. Jag delar själv ofta vidare data från min Garmin sportklocka via Sports Tracker, eftersom sportklockan ofta ger mera tillförlitlig information.

Endomondo.com använder sig av Googles kartor och satellitbilder, men aps för Nokia-telefoner använder sig av Open Street Map, precis som Sports Trackers appar. Appar för andra telefoner fungerar däremot med Googles karttjänst.

19 juli 2012

Angreppsrisk


I tisdags publicerade jag på Facebook en bild, som visar att min webbplats på adressen www.wadenstrom.fi är säker. Jag gjorde det för skojs skull, då jag såg det som en självklarhet att min webbplats inte utgjorde någon risk för dess besökare. Just igår kom jag plötsligt inte in på min hemsida, utan itället visades en sida med rubriken "Angreppsrisk!". Här kunde jag läsa att "Webbsidan på www.wadenstrom.net har rapporterats göra angrepp på datorer och har därför blockerats enligt dina säkerhetsinställningar."


Varningen dyker inte bara upp på min egen webbläsare, utan även på Googles sidor med sökresultat hittar man en varning med texten "Den här webbplatsen kan skada din dator."


I tisdags på kvällen upptäckte jag att en av mina egna datorer, den som jag brukar uppdatera webbsidorna med, var infekterad. Att någonting var på tok märkte jag då jag skulle gå in på Microsofts webbplats och omdirigerades till Google. Efter att ha ränsat upp min dator och uppdaterat skyddet kom in på Microsofts isor, men igår var problemen tillbaka. Även om jag råkat ut för osannolika sammanträffanden kan det finnas ett samband mellan infekteringen av min dator och blockeringen av min webbplats. Frågan är vem som eventuellt har smittat vem.

Jag har begärt en omprövning av Google, men även efter att Google igår granskade min webbplats på nytt meddelar Google att "Sivustoltasi löydettiin vakavia eheysongelmia." En eventuell möjlighet är att problemen hänger samman med att jag på min hemsida har ett par widgets (fönster) till Sports Trackers webbplats. (Se mitt inlägg "Vad är en mobiltelefon" .)

Tekniskt sett är det fullt möjligt att trotsa varningarna och besöka mina sidor, som finns på Elisas webbhotell. Trots varningarna torde min webbplats inte vara en större fara för besökarna, åtminstone inte om de har ett fungerande skydd på sin dator. Elisas teknikexpert öppnade utan att blinka mina sidor. Vill man ta det säkra före det osäkra, så finns det mesta av innehållet på en parallel webbplats på adressen www.mv.helsinki.fi/wadenstr på Helsingfors universitets server. De som besöker mina sidor via en sökmaskin hamnar oftast på denna gamla sajt, som jag i princip inte längre uppdaterar. Angreppsriken gäller inte heller mina bloggar Fallet Sibbo och Wadenström. Du har alltså inte utsatt dig för någon risk genom att läsa detta blogginlägg.



16 juli 2012

Vad är en mobiltelefon?

That's No Phone.That's My Tracker.

I dagens nummer av International Herald Tribune ingår en artikel med rubriken "Calling a smartphone by what it does: A Tracker that monitors our lives". Artikeln publicerades redan i fredags på The New York Times webbplats under rubriken "That’s No Phone. That’s My Tracker." I artikeln noteras det att vi lämnar spår efter oss via vår mobiltelefon vare vare sig vi vill det eller ej. Mobilen är i första hand en tracker med vilken vi övervakas.

Nokia E52
Symbian Serie 60-telefon Nokia E52

Det är märkligt att vi se lätt funnit oss i att bli övervakade. Ja, vi låter inte bara systemet sköta övervakningen automatiskt, utan lämnar medvetet efter oss spår t.ex. via sociala medier. Vi rent av bejakar mobilens funktion som en tracker. Själv är jag en flitig användare av tjänsten Sports Tracker. Tack vare en app fungerar min mobil (en Nokia E52) som en sportdator, från vilken jag trådlöst kan överföra information till Internet. På Sports Trackers webbplats kan jag dela med mig av mina rutter, min hastighet, mitt tempo, sträckor, tider, puls mm. Just idag är webbplatsen dess värre nere, vilket stör mig.

Sports Tracker
http://www.sports-tracker.com/#/view_profile/wadenstrom

Min mobil är i högsta grad en tracker, men den har naturligtvis många andra funktioner. I artikel i International Herald Tribune noteras även följande:
A recent survey by O2, a British cell carrier, showed that making calls is the fifth-most-popular activity for smartphones; more popular uses are Web browsing, checking social networks, playing games and listening to music. Smartphones are taking over the functions that laptops, cameras, credit cards and watches once performed for us.
År 2003 skrev jag en artikel med rubriken "What Is a Mobile Phone?" En svensk version av artikeln publicerades samma år i Finsk tidskrift under rubriken "Du är vad du talar i - om mobiltelefonens utveckling". I artikeln reder jag ut skillnaden mellan smarthone, communicator och PDA (handdator). I artikeln noterar jag bl.a. följande:
From the viewpoint of the users the main different between a PDA with integrated mobile phone and a smartphone with the platform Series 60 (for instance the first camera phone from Nokia) is that the latter can be used with one hand, while two hands are needed for a PDA. (Traditional PDAs are pen-based.) Besides the different kinds of keypad and input some difference can also be find in the form of the set and the size of the display. So far, the mobile phone is dominating, especially in Europe. In order for Nokia to keep its position the company should market its terminals as phones!
Jag skrev min artikel före iPhone och telefoner med pekskärm slog igenom. Nokia satsade länge konsekvent på klassiska telefoner med tangentbord, men idag hittar man på Nokias webbplats för den amerikanska marknaden endast telefoner med pekskärm. På Nokias finska och svenska webbplatser hittar man även billigare telefoner med tangentbord, men inte en enda smartphone av klassisk modell.


Smartphone med tangentbord
Inga träffar för smartpone med tangentbord på Nokia.se.

I fredags kunde man i Kauppalehti läsa att Nokias Windows Phone (med pekskärm) i USA har en marknadsandel på 0,3 %. Nokias nya strategi tycks inte hjälpa bolaget att erövra den amerikanska marknaden och knappast hjälper den heller Nokia att behålla sina hittills brandtrogna kunder.

Mobil med pekskärm
Lurar med pekskärm är i sig ingen nyhet.

Själv kör jag fortfarande med en klassisk Serie 60 smartphone med tangentbord, Nokia E52. När jag förra sommaren förlorade min Nokia E52 köpte jag en likadan i dess ställe. Nokia E52 är nämligen Nokias sista klassiska smartphone för avancerad användning. Själv vill jag kunna använda min mobil med en hand. Jag vill kunna använda min telefon även med skidhandskar på händerna och i kajaken där jag håller den i en skyddspåse. Min mobil skall även vara tillräckligt liten för att rymmas i den lilla fickan på min sportdräkt.

iPhone, iPad Mini och iPad
iPhone, iPad Mini och iPad

I sig har jag ingenting emot mobila teminaler med pekskärmar, men varför kallas de telefoner? En iPhone är egentligen närmast en iPod med sim-kort eller en extra liten iPad. I själva verket lär Apple ha planer på en 7,85 tums iPad. Det finns redan surfplattor med 3G och skärm på 7" som fungerar med operativsystemet Android 2,3, som är utvecklat för mobiltelefoner. En dylik surfplatta är lika mycket en mobiltelefon som en Android-telefon eller en iPhone är en surfplatta.

iPad kamera
http://www.killmydaynow.com/2011/11/taking-pictures-with-an-ipad-makes-you-look-stupid-21-pics.html/

När jag var i Rom för ett par veckor sedan iakttog jag turister som fotograferade med sina iPads. Det såg inte speciellt vettigt ut. Kanske hade de bytt ut så väl telefonen som kameran mot en iPad, men i så fall torde de snart skaffar sig en riktig mobiltelefon som komplement.

I väntan på att Nokia eventuellt börjar tillverka surfplattor för kommande Windows 8 skall jag skaffa mig en Androidplatta med 3G. Vid behov kan jag tack vare Multi Sim (två simkort till samma nummer) ta emot mina samtal på surfplattan, men jag tänker inte använda plattan som vare sig kamera eller tracker. Jag hoppas att det fortfarande går att få riktiga smartphones eller avancerade mobiltelefoner när min Nokia E52 en dag har tjänat färdigt.

13 juli 2012

Vapaavuori och regeringsprogrammet

Jan Vapaavuori har till Helsingin Sanomat sagt att det inte är rationellt av Finland att kräva garantier för lån till spanska banker. Jag tror att Vapaavuori här har rätt. En annan sak är att det inte är moraliskt rätt att Finland måste bevilja lån utan garantier. Föga överraskande får Vapaavuoris utspel kritik även från regeringshåll, samtidigt som uttalandet något förvrängs i medierna. Jutta Urpilainen intar i den aktuella frågan närmast en populistisk linje och säger till Helsingin Sanomat att "Vapaavuori spelar i Spaniens lag". Skälen är kanske främst inrikespolitiska, men motiveringen är allt annat än populistisk: Finland kan inte bevilja lån utan garantier - för att det strider mot regeringsprogrammet!

Finland har en regering som inte kan anpassa sig efter förändringar i omvärlden, eftersom regeringen alltid först och främst måste följa regeringsprogrammet. Det är klart att det inte är lätt att hålla samma en kaolisationsregering, men idén att regeringen alltid måste följa regeringsprogrammet är ganska ny. Under regeringen Matti Vanhanen II var statsministern allt för svag för att leda regeringen. Matti Vanhanen fungerade närmast som en tjänsteman, vars uppgift var att verkställa regeringsprogrammet. Det var inte minst bostads- och metropolminister Jan Vapaavuori som såg till att statsministern till punkt och pricka följde regeringsprogrammet, i vilket för första gången ingick ett "metropolprogram".

I det nuvarande regeringsprogrammet finns inget skilt metropolprogram och Vapaavuori är inte själv minister i regeringen Katainen.